sazzysisters

En vanlig kommentar jag reagerade på lyder ungefär såhär: Inte för att vara taskig, men ärren är verkligen fula. Hur kan du som är så vacker göra så mot dig själv?


Eh, för att hon antagligen är klokare än vad du är den dumma ytliga lilla jag-vet-inte-vad. Hur resonerar man när man skriver sånt? Okej att man kanske inte förstår hur det funkar, men man kanske kan koppla att det nog inte funkar så att en person som sitter och kräks inne på en toalett för att man har en ätstörning eller ligger på ett golv och kan inte andas för att man har så mycket ångest i kroppen, eller att när en människa suttit i duschen i flera timmar för att bli ren efter en våldtäkt och inte vet var man ska ta vägen för att man skäms så mycket, för att man mår så dåligt, * att den här personen skulle titta sig i spegeln och bara: Men titta! Vad söt jag är!! Då kan jag ju inte må dåligt! Bäst att jag lägger ner rakbladet för jag är ju så fin och det är ju så himla viktigt när allt kommer omkring! Hurra! Inte skära, nej! Hej då ångest, hej skönhet!!!

Man måste väl ändå kunna koppla att om det går så långt som att man skär i sig själv så har man kommit förbi alla logiska, och ologiska anledningar till att inte skada sig själv. Förresten så är mina vänner så jävla vackra trots alla sina ärr. De vackraste jag vet, jag lovar.

Sen så var det någon annan som hade kommenterat och gnällt för att tjejen som drev bloggen, Madicken, ger tips till folk som vill sluta skära sig, personen som kommenterade menade att Madicken hade alldeles för få ärr, och de satt för långt ifrån varandra, hon menade att Madicken inte alls haft den grova ångest hon påstått, hon säger också att Madicken aldrig varit beroende. Hon menar att Madicken mått lite dåligt för att livet inte passar alla gånger, så varje gång Madicken stött på ett i-landsproblem så har hon skurit sig lite.

Personen som ligger bakom kommentaren däremot, hon har skurit sig själv i 6 år, hon har haft "riktig" ångest, hennes ärr går tvärs och kors över hela kroppen minsann! Den du!

Alltså, blir så himla less. Allvarligt? Om man har fler än 3 djupa ärr så har man nog hamnat i beroendet, och det spelar väl ingen roll varför eller hur ofta Madicken har skurit sig? So what om hon skar sig för att hennes katt dog, något är ju uppenbarligen fel om hennes snabbaste lösning blir att skära, alla självskador är allvarliga.

Det är skrattretande att hon sitter och ska sätta olika slags rang på självskadare, skit samma. Det är väl jättebra om Madicken kan stötta och hjälpa andra som skadar sig själva? Även om det vore så att hon bara rispat sig i armarna, om hon bara inspirera eller hjälpa någon till att bryta en ond cirkel är väl det bara positivt?

Åh, blir bara så jävla irriterad på att folk är så jävla trångsynta och så jävla nedvärderande, missunnsamma och rent ut sagt fåniga. ÅÅÅÅH. Frustrationen! Det är inte så jävla svårt att välja att inte läsa en blogg, läs en annan bara. Förstår inte varför man tycker att det är okej att ta ut sin meningslösa bitterhet på en person som försöker hjälpa, som uppenbarligen har sina egna problem? Dööööööööö, typ.